Specialistkompetens i kirurgi

Kirurgi ar en basspecialitet med fyra vidhorande grenspecialiteter; urologi, karlkirurgi, barn- och ungdomskirurgi samt plastikkirurgi. Man maste forst uppna specialistkompetens i basspecialiteten och sedan bygger man pa sin utbildning i de fall man vill uppna kompetens i nagon av grenspecialiteterna. 1 lakarlegitimation 2 For specialistkompetens i kirurgi kravs att man beharskar kirurgisk patofysiologi, basal kirurgisk teknik, initial traumahandlaggning, akuta kirurgiska sjukdomar hos vuxna och barn, basal nutritionsbe- handling, basal smartbehandling, basal kirurgisk intensivvard samt effekter av anestesi. 3 st-lakare betyder 4 Du som ar lakare eller tandlakare kan ansoka om bevis om specialistkompetens efter slutford specialiseringstjanstgoring (ST). Du som sjukskoterska kan ansoka om ratt att fa kalla dig specialistsjukskoterska. Ansokan ser olika ut beroende pa yrke och var du ar utbildad. 5 Huvudhandledaren ska ha specialistkompetens i den avsedda specialiteten samt ha genomgatt handledarutbildning som omfattar handledning, pedagogik, kommunikation och etik. 6 Ansokan om specialistkompetens. Under behovde hela 57 procent av alla ansokningar om specialistbevis i kirurgi kompletteras. Det skapar ett stort merarbete for Socialstyrelsen och bidrar till att forlanga handlaggningstiderna. De som maste komplettera sina ansokningar riskerar att fa en stor fordrojning med att fa sitt. 7 socialstyrelsen kontakt 8 For specialistkompetens i kirurgi kravs dessutom att man behars- kar diagnostik och operationsmetoder for patienter med brack, samt att man kan handlagga. 9 Fran och med den 1 juli slutar Socialstyrelsen att underteckna specialistkompetensbevis for lakare och tandlakare. 10 blankett ansokan om specialistkompetens 11 ansoka om legitimation underskoterska 12