Trycksar pa ora

Trycksar uppstar vanligen over korsbenet (sakrum), halar, sittbensknolarna, hofter och malleoler, bakhuvud, armbagar samt skulderblad. Trycksar kan ocksa uppkomma genom tryck av medicinska produkter sasom katetrar, respiratortuber, syrgaskatetrar, ortoser m m. Epidemiologi. 1 decubitus 2 Det forsta du marker nar ett trycksar ar pa vag ar att huden blir om och rod, eller missfargad. Ett trycksar kan gora mycket ont. Omraden dar ben ligger nara huden brukar vara varst utsatta. Om du ar sangliggande kommer trycksar ofta pa bakhuvudet, oronen, armbagarna, skinkorna eller halarna. 3 trycksar engelska 4 Nasrygg, ora, bakhuvud och malleoler saknar subkutan fettvavnad och trycksar kategori 3 kan vara ytliga pa dessa lokalisationer. Motsatsen galler for omraden med riklig subkutan fettvavnad som kan utveckla djupa trycksar i kategori 3. 5 Trycksar forekommer aven pa andra stallen dar vavnad utsatts for ett yttre tryck, till exempel bakom oron efter tryck av syrgasgrimma, pa nasvingarna efter tryck av sond, pa kroppens mjukdelar efter tryck av kateter/dran, innanfor gipsbandage samt pa underlapp och tunga nar patienten ar intuberad. 6 Djupet av ett Kategori/Stadie IV trycksar varierar utifran den anatomiska lokalisationen. Nasrygg, ora, bakhuvud och malleol har inte nagot subkutant fett och dessa sar kan vara grunda. Kategori/Stadie IV trycksar stracker sig in till muskler och/eller den omgivande strukturen (ex. fascia, senor och ledkapsel) vilket gor osteomyelit. 7 trycksar hjalpmedel 8 Ett trycksar ar en lokal skada i hud och/eller underliggande vavnad, vanligen over benutskott, som ett resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv . 9 Trycksar orsakas av att cirkulationen i ett omrade av huden har forsamrats pa grund av tryck. 10 trycksar hal behandling 11